Sammy Hagar har på sitt tredje soloalbum Musical Chairs (oktober, 1977) ännu inte hittat sin musikaliska identitet. Men vad gör det när resultatet är så bra. Glödheta ”Turn up The Music” och den intensiva ”Reckless” står sida vid sida med fina ballader som ”You Make Me Crazy” och ”Try (Try to Fall in Love)”. Albumets kristallklara produktion gör dessutom samtliga musiker till huvudpersoner vilket lyfter även den stilmässigt mer svårdefinierade ”It's Gonna be Alright” till underhållande höjder.
Cat Scratch Fever (1977) är en passande titel på Ted Nugents tredje sologiv. Hans gitarr klöser med febrig hetta och det bästa river han av redan i inledningen. Titelspåret och ”Wang Dang Sweet Poontang” är ytterligare två superklassiker att lägga till den riffkanonad som hans konserter utvecklades till. Men av någon anledning sträcker sig hans ambitioner inte till att skriva fler än två bra låtar för resten av materialet kör Ted på autopilot. Eller är det bristen på variation som spelar oss ett spratt? I vilket fall som helst blir Teds trea mindre angelägen än Sammys på grund av detta.
Duellpoäng:
Musical Chairs: 7/10
Cat Scratch Fever: 6/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar